De nya råden, som har titeln “Bra måltider på sjukhus”, ska främja ett helhetsperspektiv på måltiden och sätta individen i centrum.
– Rätt mat och näring på sjukhus är en förutsättning för tillfrisknande. Måltiderna behöver värderas och ges rätt förutsättningar, på samma sätt som annan medicinsk behandling, säger Ulrika Backlund, dietist på Livsmedelsverket i ett pressmeddelande.
I de reviderade råden läggs stor vikt vid att måltiderna är personcentrerade, alltså att de utgår från individens behov och önskemål, och att patienten får vara delaktig i beslut kring måltiden. Det kan till exempel handla om att kunna välja när man ska äta, eller att kunna få äta många små energi- och näringsrika måltider, om aptiten är dålig. Enligt Livsmedelsverket är nära hälften av alla som vårdas på sjukhus undernärda eller riskerar att bli det. Men ett personcentrerat arbetssätt kräver en flexibel organisation och att vårdpersonalen har kunskap och tid, vilket kan vara ett problem när vården redan är hårt belastad.
– En orsak till att måltiderna inte gör den nytta de skulle kunna göra är att måltidsorganisation och vårdavdelningar inte samarbetar tillräckligt kring måltidsfrågor. Det kan bero på att det saknas tid, men också på bristande kunskap och mandat. Det leder till att maten blir kvar på brickan eller serveringsvagnen istället för att ätas upp. Våra råd visar hur sjukhusen kan utveckla arbetet kring måltiderna, säger Ulrika Backlund.
Råden är uppbyggda kring Livsmedelsverkets Måltidsmodell, som omfattar sex olika aspekter av måltidens kvalitet – att den är god, trivsam, miljösmart, näringsriktig, säker och integrerad i vårdverksamheten. Det finns också ett avsnitt om hur råden kan tillämpas i praktiken, genom hållbara livsmedelsval.
“Bra måltider på sjukhus” riktar sig till alla som påverkar kvaliteten på måltiderna på sjukhus, från beslutsfattare och sjukhusledning till avdelningschefer, måltidspersonal och den vård- och servicepersonal som arbetar närmast patienten. Råden bygger på vetenskapliga underlag och beprövad erfarenhet och har tagits fram i dialog med Socialstyrelsen och yrkesgrupper inom måltidsområdet och hälso- och sjukvården.
Förslaget skickas nu ut på remiss. Remissen är öppen för alla, synpunkter lämnas senast den 10 januari 2020.
