Hur kan du som jobbar med barn ta hand om deras eventuella oro efter Rysslands attack mot Ukraina? Och kanske i synnerhet, barn med tidigare erfarenhet av krig?
Hanna Thermaenius, Rädda Barnens psykolog, säger till tidningen Läraren att det är bra att vuxna i skolan förbereder sig för att barn med traumatiska erfarenheter kan bli oroliga, få svårt att sitta still och koncentrera sig framöver. De har dessutom ofta krigsdrabbade föräldrar i sin närhet, och kan behöva extra hjälp från skolan för att hantera situationen.
– Det viktigaste är att normalisera reaktionerna, att prata om att det är helt normalt att situationen väcker tankar och minnen, säger hon till Läraren, och fortsätter:
– Det lättaste är att vara tydlig med att experterna som uttalar sig just nu tror inte att Sverige blir indraget i krig. Att vi är trygga här, säger Hanna Thermaenius.
Sociala kanaler som TikTok kan ge en trygghet, även om mycket av innehållet kan göra barnen ledsna och oroliga. Det viktiga är att de vågar prata med vuxna, ifall de sett något som gjort dem oroliga.
– Det är bra att prata om problemlösning. Att prata med eleverna om vilka bilder som skapar oro, och hur man kan hantera det. Kanske ska klassen inte titta på nyhetsklipp. Men bilderna kan också vara lugnande, man ser att det är en helt annan värld, en helt annan miljö och att man inte behöver vara orolig, säger Hanna Thermaenius.
I de råd som Bris tagit fram tillsammans med Försvarsmakten står bland annat att vuxna bör ta reda på svaret på barnens frågor, när de inte själva vet. Men vad gör man om det inte finns ett svar?
– Bekräfta barnet i att det är jättebra att hen frågar. Sedan beror det lite på vilken fråga det är. Om frågan till exempel är ”kommer det bli krig i Sverige?” så är det ett svar i sig att säga att ”vår regering och Försvarsmakten tror inte att det kommer bli krig i Sverige just nu”. Men om det är en mer abstrakt fråga som ”när kommer kriget ta slut?” så får du som vuxen vara ärlig med att just den frågan finns det ingen som vet svaret på just nu, och att många andra undrar samma sak, säger Bris kurator Julia Seglert till tidningen Läraren.
Bris och Försvarsmakten har tillsammans tagit fram råd för hur du kan prata med barn om kriget.
- Var påläst. Så att du kan svara med korrekt och aktuell information.
- Titta tillsammans. Om ni läser en artikel eller kollar på tv tillsammans finns du där för att dels nyansera, dels svara på frågor.
- Du måste inte veta allt. Det är omöjligt att ha koll på allt och det är okej att säga att du inte vet. Men säg då också att du kan ta reda på det så att barnet slipper spekulera.
- Ta oron på allvar. Barn kan göra kopplingar som skapar riktig oro. Utgå inte från att barn är oroliga eller oroar sig för samma sak som du som vuxen kanske gör. Ta därför signaler på oro på allvar.
- Fråga. Ta initiativet genom att kolla om barnet undrar något. Då finns ju du där med svar.
- Prata om att allt inte är sant. Om barnet är ute på sociala medier kan en diskussion om källkritik vara bra att ha. Utifrån barnets nivå.
- Sverige har militärer för att det inte ska bli krig. Det kan vara bra att påminna barn och även vuxna om att Försvarsmaktens uppgift är att försvara Sverige. Det är därför vi i Sverige har militärer, inte för att starta krig.
- Skicka med hopp. Prata gärna om att många länder och organisationer samarbetar för att situationen ska bli bättre.
Källa: Bris och Försvarsmakten.
