Lunchen på högstadier och gymnasier är ofta bra, i övrigt är det skiftande kvalitet på matutbudet där barnen och ungdomarna befinner sig. Det är få skolor som erbjuder frukt utöver skollunchen och utbudet i skolkafeteriorna består ofta består av godis, läsk och kakor. Det visar en undersökning från Livsmedelsverket.
Livsmedelsverket har låtit kartlägga matutbudet på högstadie- och gymnasieskolor, det vill säga lunch, frukost och utbudet i kafeterior och andra ställen i närheten av skolorna. Lunchen är ofta bra både på högstadiet och på gymnasiet. Utbudet i kafeteriorna domineras däremot ofta av sötsaker och snacks, särskilt på gymnasiet.
Drygt hälften av landets högstadieskolor har en kafeteria, en tredjedel av dem erbjuder sötsaker och snacks minst en gång i veckan, en femtedel gör det i stort sett dagligen. På gymnasiet har sju av tio skolor en kafeteria, merparten erbjuder sötsaker och snacks i stort sett dagligen. De flesta kafeterior drivs i skolans regi.
– Vi behöver reda ut i vilken mån kraven på näringsriktiga skolmåltider även gäller mat som erbjuds utöver skollunchen. Livsmedelsverket har därför startat en dialog med Skolverket och Skolinspektion och ska även lyssna in Sveriges Elevkårer, säger Emelie Eriksson, projektledare för Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg, vid Livsmedelsverket i ett pressmeddelande.
Det är ovanligt att skolor erbjuder frukt, utöver den som kan finnas vid lunchen. Bara drygt var tionde högstadieskola och gymnasieskola gör det. Nära hälften av högstadieskolorna uppmuntrar elever att själva ta med frukt till skolan och var fjärde gymnasieskola.
– Ett sätt att underlätta för skolorna att erbjuda frukt är att Sverige ansluter sig till EU:s så kallade skolfruktsprogram. Hittills har Sverige avstått från att vara med i programmet, som enda EU-land. Men det kan vara aktuellt att ompröva det beslutet nu, säger Emelie Eriksson i pressmeddelandet.
EU:s skolfruktstöd har funnits sedan 2008 och erbjuder ekonomisk ersättning till skolor som delar ut och undervisar kring grönsaker och frukt under skoltid.
I snitt erbjuder var fjärde högstadieskola och var tredje gymnasieskola frukost till alla eller vissa elever. Det är vanligare på högstadieskolor där det går elever med sämre socioekonomiska förutsättningar (38 procent) än på skolor där eleverna har bättre förutsättningar (17 procent). Det varierar om frukosten är kostnadsfri för eleven eller inte.
– För elever med sämre förutsättningar, som kanske inte har samma möjlighet att äta frukost hemma, kan en frukost på skolan ge bättre ork att lära. Samtidigt kan det vara en ekonomisk utmaning för kommunerna att erbjuda kostnadsfri frukost, säger Emelie Eriksson i pressmeddelandet.
