Var tredje kommun har infört egna, lokala klimatmål för maten som serveras i offentlig regi, skriver Livsmedelsverket. Detta trots att det saknas nationella klimatmål för den svenska livsmedelskonsumtionen.
För andra gången har Livsmedelsverket kartlagt Sveriges kommunala måltidsverksamheter, med data för för varje enskild kommun. Därmed hoppas man att kommuner ska kunna jämföra sig med varandra och hitta inspiration för att ytterligare höja ambitionen kring måltidsarbetet.
– Flera kommuner har satt ambitiösa klimatmål för måltiderna, det mesta ambitiösa målet innebär måltider med 30 procent lägre klimatavtryck jämfört med genomsnittet. Nu hoppas vi att de kan inspirera andra kommuner att sätta mål. Men för att få genomslag i hela landet behövs klimatmål på nationell nivå, säger Emelie Eriksson på Livsmedelsverkets Kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg.
I Sveriges livsmedelsstrategi finns målet att 60 procent av den offentliga livsmedelskonsumtionen ska utgöras av ekologiska produkter år 2030. Detta har bidragit till att 70–80 procent av kommunerna har mål för sina livsmedelsinköp, främst när det gäller ekologiskt. Det finns även mål för närproducerade och svenska livsmedel. Nitton kommuner rapporterar att de har ett eko-mål som är lika med eller över det nationella målet om 60 procent ekologiskt, enligt Livsmedelsverket.