Under de senaste veckorna har en kökschef i Eskilstuna fått stor uppmärksamhet sedan han började göra juice av ”räddade” frukter och grönsaker som han fått gratis av en Icabutik i stan. Men hur är det egentligen – får en skola ta emot gratismat och servera till eleverna? Eller – tanken svindlar – ersätta upphandlad mat med gratis, ”räddade” råvaror?

Nicklas Svengert, kökschef på grundskolan Skiftingehus i Eskilstuna sedan i december, är enligt egen utsago lite av ett ”miljöfreak”.

– Nu på våren skulle jag aldrig göra en taco med tomat och gurka, utan då blir det rotfrukter och annat som är i säsong. Och på hemmaplan är jag helt fanatiskt, jag skulle aldrig kasta något bara för att det gått över datumet, utan att lukta och smaka på det. Man köper dyra KRAV-produkter, då måste man också använda dem till fullo.

För några veckor sedan började en tanke gro hos honom, som inte ville släppa taget.

– Jag tänkte, om vi nu kastar så mycket mat i hemmen och i skolorna, hur ser det då inte ut i butikerna?

Nicklas nöjde sig emellertid inte med att fundera. I närheten av skolan ligger en Ica Maxi-butik. Han ringde upp butikschefen, som i sin tur pratade med sina kollegor. Ett par veckor senare var samarbetet ett faktum.

– Varje dag efter lunch åker jag till affären och hämtar upp deras frukt och grönt som inte kan säljas i butik. Det kan handla om ett kilo apelsiner, där bara en av sex frukter är dålig. I stället för att sälja hela påsen kan vi göra juice till eleverna. För oss betyder det mer jobb eftersom vi får stå och skala allt innan vi centrifugerar det. Men det betyder också att vi ger frukten ytterligare en chans. Att skolan på detta sätt får gratis frukt och grönt av affären som de sedan serverar till eleverna, har fått stor uppmärksamhet i medierna. Inte minst sedan Niclas pressade ner en lök i juicen inför en förvånad Aftonbladet-reporter.

– Jag kan ju inte ställa krav på butiken när det gäller vad de ska ge till oss. I totalt 15 liter vätska kände man inte smaken av en ensam liten lök som jag inte hade hjärta att slänga. Jag hade i spenat och ruccola också, i vår ”lokalhämtade” juice.

Än så länge har Nicklas bara pressat juice av frukt och grönsaker. Han har visserligen möjlighet att ta emot mer mat och börja ersätta andra råvaror i salladsbuffén, samtidigt är han osäker på vad som gäller och rädd för att göra fel.

– När jag började i mitten av mars fick vi ungefär 40 kilo frukt och grönt om dagen. Någon vecka senare hade det blivit 70 kilo. Nu funderar vi lite över vad vi har gett oss in på, så vi har dragit i handbromsen. Vi skulle till exempel kunna få potatis och broccoli också, men i dagsläget vågar vi helt enkelt inte det.

Ändå kan han inte låta bli att fundera ett steg längre. Om det kastas så mycket frukt och grönt, hur mycket försvinner inte från bröd- och mejerihyllan ner i soporna för att bäst före-datumet är nära, eller för att förpackningen fått något skönhetsfel?

– Innan vi började kontaktade jag våra egna upphandlare och de menade att vi inte gjorde något fel, så länge vi inte betalade. När vi sedan gick ut i media tänkte jag, herregud vad stort det här har blivit! Men nu vågar vi inte riktigt gå vidare för det kan ju trots allt finnas någon liten lag, någonstans… Får en skola ta emot gratis mat från en intilliggande Icabutik och servera den till eleverna?

Vi ställer frågan till Eva Sundberg på Livsmedelsverket.

– Det här är ju skitsmart, lyder hennes spontana kommentar när hon får höra talas om Nicklas initiativ.

Sedan kommer svaret:

– Ja, han får lov att servera maten ur ett livsmedelshygieniskt perspektiv, så länge han kan säkerställa att den är tjänlig. På så vis skiljer sig den räddade Icamaten inte från vanlig, upphandlad mat, menar Eva Sundberg.

Ansvaret för att se till att maten är just tjänlig ligger dels på köket som serverar den, dels på butiken som skänker maten.

– Oavsett om man säljer eller skänker mat, måste man säkerställa att den är tjänlig. Om butiken vet med sig att den har hanterat exempelvis kött på rätt sätt, kan den skänka bort det så länge det ser bra ut, luktar bra och inte har passerat sista förbrukningsdag. Och köket har samma ansvar, oavsett om de har köpt eller fått varorna. Om de är nära bäst före-datum måste man hantera dem utifrån det. Som alltid handlar det om att ha kompetens kring hanteringen.

Vad säger då Upphandlingsmyndigheten? Att ersätta upphandlade varor med gratismat, strider det mot någon EU-lag?

– Det korta svaret på frågan är ”nej”, detta är inte olagligt eftersom upphandlingslagstiftningen inte gäller för gåvor och liknande, säger Mattias Ljungkvist, upphandlingsjurist hos myndigheten.

Han förtydligar:

– Lagstiftningen gäller bara om det utförs en motprestation, till exempel om man betalar för varorna med pengar. Däremot gäller den inte om det rör sig om en ren gåva, som det verkar vara i detta fall. En sak som är viktig att undersöka innan man börjar ta emot större volymer gratismat, är att detta inte kolliderar med ett avtal med exempelvis en grossist, menar Mattias.

– Det kan ju vara så att skolan har förbundit sig att köpa ett visst antal kilo per dag av grossisten. Men ofta är det bara grossisten som förbundit sig att leverera ett visst antal kilo, utan att det finns något åtagande åt andra hållet. Med andra ord tycks det inte finnas något hinder för att ersätta köpt mat med tjänlig gratismat från exempelvis en Icabutik.

Magasin Måltid ringer åter upp Nicklas Svengert på Skiftingehus för att ge det glädjande beskedet.

– Det är ju kanon om det är så! utbrister han glädjestrålande, och fortsätter:

– Nu kan vi göra mer för klimatet, ta hand om mer och erbjuda mer. Det blir en win-win för hela jorden och för alla. Jag menar, man blir ju rädd när man tänker på hur mycket vi kastar. Fasen vad roligt! Och varför har ingen annan tänkt på det här?