Var tredje svensk kommun vet inte om de köper in svenskt eller importerat nöt- och fågelkött till sin offentliga verksamhet. Ännu färre kan svara när det gäller inköp av färska grönsaker, rotfrukter och ost. Det visar Livsmedelsverkets rapport Fakta om offentliga måltider 2018 där man kartlagt måltider i kommunalt drivna förskolor, skolor och omsorgsverksamheter. Totalt köper kommunerna in livsmedel till ett värde av knappt 7 miljarder kronor per år, vilket motsvarar cirka 3 procent av Sveriges hela livsmedelskonsumtion.

Några av frågorna i undersökningen rör andelen produkter med svenskt ursprung.
– 38 procent av kommunerna anger att de till över 90 procent köper in svenskt obearbetat nötkött och 45 procent köper så mycket svenskt obearbetat fågelkött (…) Men 35 respektive 36 procent uppger att de inte vet, eller vill inte svara, när det gäller köttet. Det är anmärkningsvärt, säger Pirjo Gustafsson, ansvarig för offentlig upphandling på LRF.

Att man inte vet – eller inte vill – svara, beror enligt LRF troligtvis på att endast varannan kommun följer upp sin måltidsverksamhet med nyckeltal. Livsmedelsverket skriver i rapporten att det finns ett behov av bättre uppföljning av de offentliga måltiderna.

När frågan ställs om ost, färska grönsaker och rotfrukter är det så få kommuner som svarar att Livsmedelsverket inte kan dra några slutsatser.
– Vi känner till det här sedan tidigare och vet att den andelen svenska produkter länge har varit låg, är LRF:s kommentar.

Livsmedelsverkets rapport bygger på en nationell enkätundersökning där 263 av Sveriges 290 kommuner har svarat på åtminstone någon av frågorna i kartläggningen.