Uppsalas Måltidschef, Björn Carlsson, lämnar sin tjänst den 31 december i år. En av anledningarna är den kommande omorganisationen av kostenheten som påbörjas 2017 där serviceverksamheten ska gå upp i kommunledningskontoret.

Vad är det som får dig att lämna uppdraget som måltidschef i Uppsala kommun?
– Bakgrunden är att vi har genomgått två omorganisationer på två år. Tidigare har vi jobbat på två förvaltningarna som nu har upphört och nu ska vi flytta till kommunledningskontoret. Vi flyttar alltså närmare politiken och längre ifrån verksamheten och i och med det här tycker jag att det är ett idealt läget att gå vidare. Lite så jag ser det.

Är det någon mer förändring som gjort i samarbete med omorganisationerna?
– I samband med sista omorganisationen som ska utföras här i januari 2017 så avvecklas också beställar-utförare modellen. Vi har alltså haft en kommunal styrmodell som avvecklas och så flyttar vi upp till kommunledningskontoret vilket innebär att det blir ett det blir ett nytt uppdrag. Då är det läge att byta ledarskap. Vi har en ny majoritet i Uppsala sen två år tillbaka och de vill organisera det på sitt sätt, så det här går i vågor.

Hur känns det att lämna Uppsala kommun?
– Ja, vad säger man? Det känns mest positivt. Jag har varit här i snart sju år så jag känner att jag har bidragit i Uppsala kommun, men jag tycker att det finns väldigt mycket ogjort i det offentliga Måltidssverige. Det gäller kring kvalitetsfrågor, organisation, ekonomi och ledarskap. Frågor kring framtida personalförsörjning kommer också bli allt viktigare. 2013 satte vi upp en vision att vi skulle erbjuda Sveriges bästa kommunala måltidssupplevelse i Uppsala 2017. Nu kom vi tvåa på galan i år och jag tror att vi ligger bra till för 2017. Det känns lite tråkigt att inte få uppleva. Vi har jobbat stenhårt, knappat in på toppen mer och mer för varje år och jag hade gärna varit med och slagit in sista spiken.

Vad är det som väntar för dig framöver?
– Jag går inte vidare till något utan jag lämnar helt enkelt. Vi får se vart jag tar vägen. Jag har kommit upp i åren så jag kan tänka mig en del seniora uppdrag. Många huvudmän, kommuner och landsting behöver titta på de här frågorna och då kan jag tänka mig att jag är en intressant resursperson. Det jag kommer sakna allra mest är alla fantastiskt duktiga medarbetare, som har gjort ett fenomenalt jobb. Annars känns det mest spännande och utmanande och det är med nyfikenhet som jag tittar framåt 2017.