Hur ser det ut i de kommunala måltidsverksamheterna? Vilka mål sätter kommunerna för verksamheten? Hur många barn får specialkost och anpassade måltider? Hur mycket mat äts eller slängs? Det vill Livsmedelsverket ta reda på genom en nationell kartläggning som startar idag, måndagen den 3 maj. Syftet är, enligt Livsmedelsverket, att göra det möjligt att jämföra, följa upp och driva på utvecklingen av de offentliga måltiderna.
I kartläggningen ingår kommunalt drivna måltidsverksamheter i förskola, skola och äldreomsorg. Livsmedelsverket menar att den ger ett viktigt underlag för att ge stöd och lyfta viktiga frågor; kommunerna får i gengäld möjlighet att jämföra sig med varandra och driva lokalt utvecklingsarbete.
– Genom att jämföra sig med andra kan kommunerna se vad de är bra på och vad som kan utvecklas. Därför hoppas vi att minst lika många är med som i vår senaste kartläggning, då drygt 260 av Sveriges 290 kommuner deltog, säger Emelie Eriksson, projektledare för Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg, vid Livsmedelsverket i ett pressmeddelande.
Den nya kartläggningen är till stor del en uppföljning av de tidigare kartläggningar av de offentliga måltiderna och av matsvinnet som gjordes 2018 respektive 2019. I kartläggningen ingår frågor om bland annat organisation, beredskap för måltider vid kris , konsumtion och matsvinn.
– Nytt för i år att vi även frågar om kommunerna sätter mål för till exempel måltidernas klimatpåverkan, hur mycket mat som äts upp i äldreomsorgen och i skolan och om personalens kompetens, säger Emelie Eriksson.
Insamlingen av data pågår under maj 2021. Planen är att resultaten ska publiceras mot slutet av året, skriver Livsmedelsverket.
