Trots goda ambitioner kan elever, lärare och rektorer uppleva skollunchen som rörig, svårorganiserad och stressig, enligt en ny avhandling från Umeå Universitet.

I sin avhandling “It’s not really about the food, it’s about everything else”: pupil, teacher and head teacher experiences of school lunch in Sweden har Linda Berggren, doktorand vid Institutionen för kost- och måltidsvetenskap vid Umeå Universitet, samlat röster om skollunchen. Avhandlingen består av fyra studier. Dels har Linda Berggren intervjuat grundskoleelever i Sverige, Norge, Finland och Island och dels har hon tagit del av svenska elevers skrivna berättelser om skollunchen. Hon har också studerat skollunchen utifrån svenska lärares och rektorers perspektiv. De gav en bild av att skollunchen inte alltid upplevs som det är tänkt.

– Eleverna i de nordiska länderna betonade vikten av att äta hälsosam, och god, mat i skolan. Men även om maten i sig nämndes av alla aktörer jag har intervjuat så blev det tydligt att också andra faktorer, såsom de sociala, fysiska, normativa och organisatoriska, spelade stor roll för hur skollunchen upplevdes. Det blev också tydligt att det finns utmaningar för skolorna för att kunna skapa en integrerad och trivsam skollunch. Elever berättade att det som kunde ha blivit en trevlig måltid tillsammans med klasskamrater ofta stördes av tidsbrist, hög ljudvolym och en rörig miljö. Skolrestaurangen beskrevs också som en plats där man kan känna sig exponerad och sårbar, berättar Linda Berggren i ett pressmeddelande.

– Två sätt att göra skollunchen till en mer integrerad del av skolans övriga verksamhet vore att dels göra den till en del av skolans läroplan och dels att låta den ingå i utbildningen av lärare och skolledare. Vi skulle också behöva mer forskning om hur skollunchen kan organiseras på bästa sätt, t.ex. när det gäller logistik och tidsplanering. Dessutom behöver skolrestauranger i framtiden designas på ett sätt som underlättar en trivsam måltidsupplevelse, säger Linda Berggren.