Nu släpper Livsmedelsverket nya, nationella riktlinjer för sjukhusmåltider. Huvudbudskapet är att maten ofta blir kvar på tallriken trots att många patienter är undernärda – och trots att maten på sjukhus är viktig för patienters hälsa och förutsättningar att tillgodogöra sig medicinsk behandling och bli friska. Lösningen, menar man från Livsmedelsverkets sida, är att låta måltiderna i högre grad utgå från patientens behov och önskemål och bli en tydligare del av vården.

De nationella riktlinjerna betonar vikten av att inkludera måltiderna i vårdens ”personcentrerade arbetssätt”, där man utgår från individens behov och önskemål och låter patienten vara delaktig i beslut kring måltiden.

– Det kan till exempel handla om att kunna välja när man ska äta eller att kunna få många små energi- och näringsrika måltider om aptiten är dålig istället för tre stora huvudmål som inte blir uppätna, säger Ulrika Backlund, dietist på Livsmedelsverket i ett pressmeddelande.

Nedsatt aptit är enligt Livsmedelsverket vanligt, nära hälften av alla som läggs in på sjukhus är undernärda eller riskerar undernäring, vilket i sin tur leder till ökat vårdbehov, längre vårdtider och höga samhällskostnader.

Man understryker också att vårdpersonal behöver kunskap och tid för måltider – en utmaning i en belastad vård där måltiden ibland ses som ett störningsmoment och inte som en del av vården.

– En orsak till att måltiderna inte gör den nytta de skulle kunna göra är att måltidsorganisation och vårdavdelningar inte samarbetar tillräckligt kring måltidsfrågor. Det kan bero på att det saknas tid och strukturer för samverkan, men också på bristande kunskap och mandat när det gäller nutritionsfrågor. Det leder till att maten blir kvar på brickan eller serveringsvagnen istället för att ätas upp, säger Ulrika Backlund.

De nationella riktlinjerna för måltider på sjukhus vill lyfta fram hur arbetet kring måltiderna kan utvecklas, bland annat genom tätare samverkan mellan olika yrkesgrupper på sjukhuset.

Riktlinjerna vänder sig till alla som påverkar kvaliteten på måltiderna, från beslutsfattare och sjukhusledning till avdelningschefer, måltidschefer, kockar och den vård- och servicepersonal som arbetar närmast patienten. De bygger enligt Livsmedelsverket på vetenskapliga underlag och beprövad erfarenhet och har tagits fram i dialog med Socialstyrelsen och yrkesgrupper inom måltidsområdet och hälso- och sjukvården.