Upp till 25 procent av all skolmat är idag specialkost av olika slag – och andelen ökar, skriver SVT nyheter. Det gäller allt från glutenfritt, vegetariskt och laktosfritt till undantag av vissa matvaror som barn är allergiska mot, t ex ägg eller av andra skäl eller fläsk av religiösa skäl.
– Det kan bli fyra eller fem varianter på en och samma maträtt, berättar Daniel Fallegrim, köksansvarig på Mariebergsskolan i Karlstad, till SVT Nyheter.
– Vi ser absolut en ökning av andelen specialkost, säger Linnea Olsson, koststrateg på Karlstads kommun, till kanalen.
Tidningen Mitt i rapporterar om samma fenomen: Allt fler barn, eller vårdnadshavare, begär specialkost – något som kräver mer av personalen och uppges kosta cirka 50 procent mer per portion. Hur kommunerna hanterar ökningen, varierar.
I januari 2018 införde Österåkers kommun ett krav på läkarintyg för att få specialkost. Sedan dess har andelen elever med specialkost sjunkit från 35 till 15 procent.
– Mycket handlade om att eleverna inte tyckte om någon särskild rätt. Men vi hade inte resurser att tillgodose den typen av önskemål. Nu kan vi koncentrera oss på de som verkligen behöver specialkost, det är stor skillnad, säger Eva Nordenhem, kostchef i Österåker till Mitt i.
I närbelägna Vallentuna kommun finns inget krav på läkarintyg. Och det är en medveten strategi, berättar kostchefen Charlotte Müntzing.
– Vi vill att skolmaten ska vara ett stöd för eleverna under skoldagen – inte ett hinder. Och vi tror att det finns en risk att ett läkarintyg kan upplevas som lite väl hårt. Istället vill vi ha en dialog med vårdnadshavare och elevhälsa för att få en bättre helhetsbild.
Och strategin tycks fungera: I Vallentuna äter 10 procent av barnen specialkost, vilket är långt under genomsnittet.