Det har inte uppstått någon livsmedelsbrist under pandemin, även om många företag har drabbats hårt. Trots det behövs bättre framförhållning och bättre möjlighet att ställa om verksamheter, eftersom ingen vet hur nästa kris ser ut. Det är några av de slutsatser som Livsmedelsverket och Jordbruksverket har dragit.
Pandemin har tydliggjort behovet av att bland annat planera för hög personalfrånvaro, störningar i internationell handel och införsel av varor som är nödvändiga för livsmedelsproduktion.
– För att vi ska få säkra livsmedel på vårt bord måste en lång kedja med många aktörer fungera. Tillgången på arbetskraft och varor hotas när gränser stängs eller chaufförer inom åkeribranschen är sjuka eller måste vara hemma, säger Catrin Molander på Jordbruksverket.
Livsmedelsverket och Jordbruksverket har på uppdrag av regeringen analyserat och dragit lärdomar från hur pandemin påverkat livsmedelsförsörjningen inklusive dricksvatten, fram till februari 2021. Utifrån det ges ett förslag på vad som krävs för att kunna försörja hela Sveriges befolkning med säker mat och dricksvatten i minst tre månader, i händelse av kris.
Några av de saker som lyfts fram i rapporten är behovet av lagerhållning av livsmedel och varor som behövs för livsmedelsproduktion, samt förmågan att ställa om. Flera företag i livsmedelskedjan ställde om produktionen eller ändrade sin verksamhet för att stödja vårdens behov av handsprit och skyddsutrustning. Inom djurhälsovården stoppades användningen av vissa läkemedel för att säkerställa att de i första hand skulle användas till människor. Det är viktigt att företag fortsatt planerar för sådana möjligheter och att myndigheterna kan möta och stödja den typen av initiativ, sammanfattar rapporten.
Myndigheter och företag måste få det lättare att dela information och en effektiv livsmedelskontroll måste kunna upprätthållas även i händelse av kris, för att livsmedlen ska vara säkra och för att man ska kunna upptäcka och motverka fusk.
Rapporten lämnades till regeringen den 31 mars.
