I går presenterades resultatet av Livsmedelsverkets riksomfattande kartläggning av kommunernas matsvinn, den första någonsin.
Vid en vanlig skollunch slängs i genomsnitt 50 gram mat per matgäst. 28 ton mat skrapas av från tallrikarna. Men mest matsvinn blir det vid serveringen – innan maten ens nått tallriken. Det är ett svinn som ofta inte uppmärksammas och som innebär att ytterligare 34 ton mat slängs i skolan, varje dag.
– Vi tycker inte att det är en förvånande siffra, säger Karin Fritz, projektledare på Livsmedelsverket.
– Det finns studier i kommuner sen tidigare och studien bekräftar att det är här nivån ligger, förtydligar hon.
Fanns det något som överraskade er när ni fick resultatet?
– I så fall att serveringssvinnet är störst, det är större än tallrikssvinnet. När man läser om matsvinn generellt är det mycket fokus på tallrikssvin. Men den största delen uppstår alltså i samband med serveringen ur kantiner och bleck.
Hur kan man få ner serveringssvinnet?
– Precis som med allt annat handlar det om att ha en god kommunikation, och att jobba med måltidsmiljön – hur det ser ut i matsalen, ljudvolymen, samtalet och sällskapet. Tiden är också viktig. Om den som äter känner att den har tillräckligt med tid på sig att hämta mer mat, behöver den inte lasta på för mycket i början.
Hur står sig äldreboendena?
– De har högst matsvinn av alla. Det hänger troligtvis ihop med att de ofta har mottagningskök, maten kommer i kantiner, sen ställer vård- och omsorgspersonalen fram den och tar inte vara den överblivna maten. De har kanske inte har rätt utrustning, kunskap eller tid. Vi måste få med oss vården och omsorgen också, och här har vi en stor utmaning.

I undersökningen fick alla Sveriges kommuner möjlighet att rapportera in siffror från de matsvinnsmätningar de genomfört i skolan, förskolan och på äldreboenden under 2018 eller 2019. Det är första gången det görs en kartläggning av matsvinnet på nationell nivå. Av 290 kommuner svarade 265 på utskicket. Av dem hade 80 procent någon form av matsvinn att rapportera. De siffror som har rapporterats in ska enligt Livsmedelsverket tolkas med viss försiktighet, eftersom kommunerna har mätt sitt matsvinn på lite olika sätt. Det gäller särskilt siffrorna för äldreboenden, där bara ett fåtal kommuner har kunnat lämna uppgifter om mängden matsvinn.