Under förra läsåret deltog över 3000 skolungdomar i årskurs 5, 8 och år två på gymnasiet i Riksmaten Ungdom. Nu har turen kommit till ungdomar i åldrarna 16-19 år som inte går i skolan eller arbetar.

– Eftersom den gruppen av ungdomar inte nåddes via undersökningen som genomfördes bland skolungdomar, är detta en viktig pusselbit för att få en helhetssyn på vad unga i Sverige äter, säger Anna Karin Lindroos, risk- och nyttovärderare på Livsmedelsverket, i ett pressmeddelande.

Från och med denna vecka och fram till jul kommer Livsmedelsverket att besöka ett 20-tal kommuner och träffa sammanlagt ett hundratal ungdomar. Deltagarna får svara på enkätfrågor och under några dagar rapportera vad de äter. De får även bära en mätare för att registrera fysisk aktivitet. De första resultaten från Riksmaten Ungdom beräknas vara klara före sommaren 2018.

– Det kommer bli ett mycket viktigt underlag för hur vi ska jobba framåt för att främja en bättre och mer jämlik hälsa bland unga i Sverige, till exempel för att identifiera grupper av ungdomar i behov av extra stöd och insatser för bättre matvanor. Vi ser redan nu tecken på att det finns stora skillnader mellan unga, säger Anna Karin Lindroos.

Riksmaten Ungdom är den femte rikstäckande undersökningen som Livsmedelsverket genomför – men den första studien med fokus på barn och ungdomar i den här åldersgruppen. Resultaten från matvaneundersökningarna används för att studera matens betydelse för hälsa och sjukdomar, utveckla kostråd och ta fram underlag för lagstiftning.