Dietistledd handledning för personal på äldreboenden resulterade i en bättre måltidssituation, bland annat avseende dukning, servering, ljudnivå och social interaktion, visar en ny avhandling från Uppsala universitet.
Det lönar sig att arbeta aktivt med att förbättra mat- och måltidsomhändertagandet av de äldre. I ett projekt genomfört på åtta äldreboenden visade sig ett års handledning av personalen vara mer effektivt jämfört med mer traditionella utbildningsinsatser. Fokus låg på att förbättra måltidsmiljön och ge förutsättningar för personalen att jobba med förändring.
Under året som projektet varade träffade en utvald mindre personalgrupp en erfaren dietist en gång per månad. Vid mötena fick gruppen tänka över och diskutera hur man jobbade med mat, måltid och nutrition.
Upprepade observationsstudier under tiden som projektet pågick visar att måltidsmiljön förbättrades i flera aspekter. Det gäller bland annat att personalen fick till en mer tilltalande dukning, att erbjudande av måltidsdryck och servering av måltiden förbättrades och att sociala kontakter mellan personal och de äldre blev bättre, samt att det kom mindre störande ljud från köket.
Enkätundersökningar under projekttiden visar också att personalen upplevde att de hade bättre förutsättningar i sitt arbete med att skapa positiva förändringar. Dels upplevdes attityden på arbetsplatsen bättre, ansvarsfördelning för mat och måltider blev också tydligare och resurser i form av tid, stöd från ledarskap och verktyg att använda i verksamheten.
Men det var inte bara för personalen som det märktes förbättring under året. Även de boende mådde bättre när måltiden sattes i fokus.
– Vi kunde se en fördröjd nedgång av minnesförmågan hos de äldre på de äldreboenden där personalen fått ett års handledning. Möjligen kan det förklaras av en mer stimulerande måltidsmiljö och det ökade samspelet mellan personal och de äldre, säger avhandlingens författare Johanna Törmä, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet.
Avhandlingen visar också att undernäring fortfarande är vanligt på äldreboenden. En tredjedel (30 procent) av de boende bedömdes som undernärda och två tredjedelar (63 procent) som i risk för undernäring. Undernäring var starkt kopplat till försämrad funktionsförmåga, minnesförmåga och ökad dödlighet. Samtidigt observerades en möjlig förbättring jämfört med 1996, eftersom andelen undernärda visade sig vara var mindre vid den aktuella undersökningen som genomfördes år 2010.
Resultaten understryker betydelsen av att aktivt arbeta med att förbättra mat- och måltidsomhändertagandet av de äldre.
