Allt fler barn vill ha selektiv kost i skolan. I Fagersta kommun har antalet ökat med drygt hälften på bara två år, skriver SVT nyheter. När kommunen 2018 införde obligatoriskt sjukvårdsintyg för specialkost av medicinska skäl halverades antalet portioner. Men arbetsbelastningen i Centralköket minskade inte eftersom efterfrågan på andra typer av specialkoster ökade, bland annat för barn som äter selektivt. Att äta selektivt innebär att man äter begränsat, ofta handlar det om ett fåtal livsmedel eller maträtter.
– Jag tror att det kommer att öka ytterligare. Blir det så måste vi anställa en till kock, säger Elisabeth Åsblom, kommunens kostchef, till SVT.
Den 22 januari ska Fagerstas utbildnings- och fritidsnämnd fatta beslut om det ska krävas obligatoriskt sjukvårdsintyg för att få selektiv kost. Förslaget omfattar även laktosfri kost.
Enligt psykologen Torun Täljedal på Habiliteringscentrum i Västerås är selektivt ätande inget nytt, men ökningen beror troligen på ökad kunskap och förståelse.
– Man tänker förhoppningsvis inte längre att det här är barn som bara trilskas, utan faktiskt har riktiga problem, säger hon till SVT.
Att äta selektivt innebär att man äter begränsat, ofta handlar det om ett fåtal livsmedel eller maträtter. Det kan bero på en känslighet för olika sinnesintryck, som lukt, smak och färg, men också en känslighet för förändringar.
– Det finns en myt om att föräldrarna skämmer bort barnen och det här tycker jag är oerhört tråkigt, säger Torun Täljedal som träffar många stressade och oroliga föräldrar.
Enligt henne är det viktigt att barnen får anpassad mat för att de ska orka med skoldagarna.
– För många är dessutom skolmiljön krävande, därför är det extra viktigt att de orkar.