I januari presenterades resultatet av Livsmedelsverkets riksomfattande kartläggning av kommunernas matsvinn, den första någonsin. En hel del av det som framkom var känt sedan tidigare, men lite förvånad blev också Karin Fritz, projektledare på Livsmedelsverket.
60–70 gram mat per elev och dag kastas i snitt i svenska skolor. Är ni förvånade över det?
– Vi tycker inte att det är en förvånande siffra, det har gjorts studier tidigare i kommuner och den nya studien bekräftar att det är där nivån ligger.
Framkom något som förvånade er?
– Ja, att serveringssvinnet är störst – det är större än tallrikssvinnet. När man läser om matsvinn generellt är det annars mycket fokus på tallrikssvin, alltså när eleverna och barnen skrapar av mat från tallriken. Men den största delen är från serveringen.
Hur ska man göra för att få ner serveringssvinnet?
– Det handlar om att skapa möjligheter för gästerna att ta om av maten. Det gör man genom att jobba med måltidsmiljön, tiden man har på sig för att äta, ljudvolymen, samtalet och sällskapet. En del skolor har omtagningsstationer, eller också får den som tar om gå före i kön. Precis som med allt annat, handlar det otroligt mycket om kommunikation – både från lärare och måltidspersonal.
Hur ser det ut på landets seniorboenden?
– I vår undersökning har de störst mängd matsvinn, men är också den verksamhet där vi har minst underlag. Det tyder på att det är ovanligt att mäta och även ovanligt att göra insatser för att minska matsvinnet.
Hänger det ihop med att maten ofta inte lagas på plats?
– Absolut! Sen är det ofta omsorgspersonalen som serverar den, och den i allmänhet i en annan organisation än kökspersonalen så det blir en större apparat. Men det är jätteviktigt att vi får med oss vård- och omsorg inför framtiden. De behöver känna sig trygga med att maten hamnar i magen.
Vad kan man göra åt problemet?
– Personalen behöver rätt utrustning, kunskap och tid att tillvara mat som blir över. Genom att servera lite mat i taget och ha reserven kvar i köket ökar man förutsättningarna för att minimera matsvinnet.
Har ni rangordnat kommunerna så att de kan tävla mot varann?
– Nej, vi har inte gjort någon rangordning men alla kommuners svar redovisas svar i en öppen tabell på Livsmedelsverkets webbplats. Här finns alla möjligheter att jämföra sig med varandra!
Vad händer nu, när ni har koll på läget?
– Parallellt med mätningen har vi jobbat med handboken för minskat matsvinn. Generellt vill vi också att politikerna ska fatta att det inte bara handlar om att spara pengar, vi måste jobba med åtgärder som gör att maten hamnar i magen. Det är sant att många människor äter för mycket, men inom offentliga måltider är det tvärt om. Här behöver vi framför allt lägga krut på miljön och tiden man har på sig att äta. På så vis kan vi halvera matsvinnet – mer mat måste hamna i magen i stället för i soporna.
FAKTA: Livsmedelsverket har gjort den första kartläggningen på nationell nivå av matsvinnet i skolan, förskolan och på äldreboenden. Syftet är att ta reda på inom vilka verksamheter och var i kedjan – i köket, vid serveringen eller från matgästernas tallrikar – som det slängs mest mat i onödan. I undersökningen fick alla Sveriges kommuner möjlighet att rapportera in siffror från de matsvinnsmätningar de genomfört under 2018 eller 2019. Av 290 kommuner svarade 265 på utskicket. Av dem hade 80 procent någon form av matsvinn att rapportera.
