Hållbarhetskriterier används för en allt större andel av de offentliga livsmedelsinköpen. År 2016 var andelen räknat i kronor 53 procent, 2019 hade den ökat till 60 procent. Ökad kännedom och större sortiment är två förklaringar till ökningen, enligt Upphandlingsmyndigheten.
Varje år görs offentliga inköp av livsmedel till ett värde av nästan 10 miljarder kronor. Till det kommer inköp av måltidstjänster för cirka 2 miljarder. Närmare 10 000 leverantörer förser stat, regioner och kommuner med livsmedel.
– Inköp av livsmedel är en fråga som engagerar. Upphandlande organisationer har oftast både uttalade hållbarhetsmål inom området och en kostpolicy som allt oftare knyts till organisationens näringslivspolicy, säger Monica Sihlén, segmentsansvarig för livsmedel på Upphandlingsmyndigheten.
Upphandlingsmyndighetens hållbarhetskriterier ger stöd till organisationer som vill göra mer hållbara inköp av livsmedel. Det kan handla om att ställa krav på ett gott djurskydd, minskad användning av kemikalier, klimatanpassning av jordbruket och ökad biologisk mångfald.
Myndighetens analys av inköpsstatistik för åren 2016 – 2019 visar att hållbarhetskriterierna används vid en allt större andel av de offentliga livsmedelsinköpen. På fyra år har andelen ökat med 7 procentenheter vilket motsvarar en ökning på 13 procent.
