De offentliga köken handlar mer och mer svenskt. Trenden slog igenom på allvar efter torkan förra året. Nu efterlyser den största leverantören ett rådgivande organ för att göra hållbara upphandlingar enklare, skriver Dagens Samhälle i en artikel.
Varje år upphandlas livsmedel för närmare 10 miljarder till den svenska, offentliga sektorn. Hittills har en allt större andel av maten varit ekologisk, men nu har kurvan börjat mattas av, enligt Dagens Samhälle. Svensk mat är istället den snabbast växande trenden.
– I de sammanhang där man pratar om offentlig mat prats det nu om svenskt ursprung. 2018 såg vi en kraftigt ökad efterfrågan på svenskt, framför allt kött men även spannmålsprodukter, säger Stefan Calrell, försäljningsdirektör på Martin & Servera, till Dagens Samhälle.
Någon pålitlig statistik över andelen svenska råvaror finns inte, men enligt en rapport från LRF har svenskt kött ökat från 45 procent 2013 till 59 procent 2017. Enligt LRF ligger andelen svenska grönsaker på drygt 20 procent medan de svenska frukterna bara uppgår till några få procent av totalen.
I förra veckan avslutade Upphandlingsmyndigheten ett tvåårigt regeringsuppdrag om att förstärka kompetensen inom livsmedelsupphandling. Enligt slutrapporten har de flesta offentliga organisatioiner som deltagit i myndighetens träffar någon form av politiskt mål att öka andelen svenska eller lokalproducerade livsmedel. Under 2018 ökade denna ambition, skriver Dagens Samhälle.
Kruxet är att det inte är tillåtet att specificera ursprunget enligt LOU. I rapporten lyfter myndigheten istället andra sätt att öka möjligheterna för lokala leverantörer att delta i upphandlingar, exempelvis att dela upphandlingen i mindre delar, eller att inventera den lokala marknaden och anpassa kraven på leverantörerna efter denna.
Men att delta i upphandlingen kan vara svårt och tidskrävande för små företag. Därför skissar Stefan Calrell på ett förslag till en branschöverskridande rådgivningsgrupp som kan arbeta med utveckling av hållbara livsmedelsupphandlingar, parallellt med Upphandlingsmyndighetens arbete. I denna grupp skulle politiker, upphandlare, miljöstrateger, producenter och grossistföretag kunna samarbeta för att ta fram exempelvis mallar för upphandlingsunderlag utifrån olika mål som kommunerna kan använda.
– Det finns ett vakuum i dag, alla ser att det finns ett behov som inte riktigt fylls, säger Stefan Calrell till Dagens Samhälle.