Vårt sätt att producera mat är dåligt för miljön och klimatet och sättet vi äter på är dåligt för hälsan. Det är slutsatsen i den omtalade, nya EAT–Lancet rapporten, ett samarbete mellan Gunhild Stordalens EAT-foundation och den medicinska tidskriften the Lancet. Bakom rapporten ligger 37 forskare, bland annat Johan Rockström från klimatforskningsinstitutet i Potsdam och Line Gordon från Stockholm Resilience center.
I rapporten finns bland annat förslag på hur vi ska äta för att förbättra folkhälsan och minska livsmedelskedjans miljö- och klimatpåverkan.
Enligt de 37 forskarna står vi inför en nödvändig och väldig omställning, som i rapporten kallas “The Great Food Transformation”, i skärningspunkten mellan en hållbar matproduktion och en diet som är bra för hälsan. Enligt författarna av rapporten finns det en skärningspunkt där en hälsosam diet och en hållbar livsmedelsproduktion möts, och det är där vi måste befinna oss år 2050. Omställningen går under namnet ”The Great Food Transformation”.
- Konsumtionen av rött kött bör på global nivå minska till 0–200 gram i veckan. I Sverige äter vi i genomsnitt cirka 700 gram, medan Livsmedelsverkets råd ligger på max 500 gram i veckan.
- Gemene man måste äta tio gånger mer bönor, linser och andra baljväxter samt nötter, än vad man gör i dag. Dessutom måste man äta minst en extra portion grönsaker, jämfört med vad som konsumeras i Sverige och Norden idag.
- Konsumtionen av socker behöver minska globalt med cirka 50 procent.
- Mer baljväxter, frukt, grönsaker och nötter måste produceras i jordbruket, och omställningen måste vara snabb.
- Jordbruket måste ställas om från att producera höga kvantiteter av få sorter till att producera högkvalitativ, hälsosam mat och av en större mångfald.
- Matsvinnet ska halveras. Idag uppgår svinnet till ca 30% av allt som produceras.
- Användningen av jordbruksmark och hav för livsmedelsproduktion måste styras uppifrån så att ekosystemen inte påverkas negativt.
Här kan du läsa rapporten i sin helhet.