Hur får man purén eller timbalen att se snyggare ut? På forskningsinstitutet Rise pågår flera projekt där 3D-skrivare ska forma attraktiva och individanpassade måltider av puréer, med fokus på seniora matgäster.

– Det här med att ”skriva ut mat” tycker många låter futuristiskt och kanske lite suspekt. Men det handlar inte om att stoppa något konstigt i en maskin som den omvandlar till mat. Vi använder puread mat som maskinen gör tredimensionella former av. Den fungerar som en automatiserad sprits, säger Evelina Höglund, forskare på RISE enhet Jordbruk och livsmedel, i ett pressmeddelande.

Hon arbetar med 3D-skrivare i två projekt som båda handlar om att skapa attraktiv och personligt anpassad mat för äldre människor som har svårt att tugga och svälja.

– De äldre kan då få en måltid som ser mer inbjudande ut och är mer varierad än det skulle vara att äta en skål puré eller annan konsistensanpassad mat. En 3D-skrivare får den pureade broccolin att se ut som en broccolibukett, puread kyckling som en kycklingfilé och så vidare. Den kan också skapa nya smakupplevelser. Genom att bygga produkten nerifrån och upp kan man göra fyllda produkter som till exempel oxrulad, och man kan välja var i produkten man vill placera ut smakkomponenter. Den kan också göra en annorlunda yta på produkten, säger Evelina Höglund.

Flexibiliteten hos 3D-skrivaren gör den till en bra teknik för automatiserad produktion av personligt anpassade måltider, menar Evelina Höglund. Men forskarna måste lösa utmaningar som att den utskrivna maten ska hålla formen när man fryser den och sedan värmer den i mikrovågsugn.

3D-skrivare har funnits sedan 1980-talet, men började användas inom livsmedelsområdet först omkring år 2007. Nu används 3D-skrivare till att skriva ut de mesta skilda produkter, alltifrån hudceller till flygplansdelar. Inom industrin talar man om additiv tillverkning, och bedömer det som något som är på väg att revolutionera såväl industriell tillverkning som affärsmodeller.

– Inom livsmedelsindustrin kommer inte 3D-skrivarna att ersätta traditionell massproduktion, men kan bli ett komplement till traditionell industri och samexistera där den kan bidra med något extra, säger Evelina Höglund.

En fördel med 3D-skrivare jämfört med traditionell massproduktion är att det inte kostar mer att göra 10 olika varianter av en produkt än att göra 10 identiska, tycker Evelina Höglund. Bland annat kan man tillverka reservdelar och verktyg vid behov, göra lättare produkter med mindre materialåtgång och formge individanpassade produkter som till exempel proteser. Och en konditor som i dag gör tredimensionella figurer på bakverk för hand med en arbetskostnad på 1000-tals kronor per tårta, skulle med en 3D-skrivare klara det betydligt billigare, enligt Evelina Höglund.

Ute i Europa finns 3D-skrivarföretag som har inriktat sig mot konfektyr- och konditoriområdet, för att kunna erbjuda personliga dekorationer i till exempel gelé och choklad. På Rise Jordbruk och livsmedel pågår också ett projekt med denna inriktning, där man har studerat möjligheten att använda 3D-skrivare för att göra hälsosamma snacks av osötade jordgubbar.

– Bär är nyttiga och kan därför fungera bra som hälso-snacks. Och bärpuréer kan bli bra råmaterial i 3D-skrivare, säger Evelina Höglund.

Projekten där man skapar attraktiva måltider för äldre finansieras delvis av Vinnova, i samarbete med bland annat Findus, ett flertal universitet och Electrolux.